Naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker

Om inkludering och kunskap i SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige

  • T. Odland
Nyckelord: naturalisering, könsklassificeringspraktiker, inkludering, offentliga utredningar, trans- och intersexpersoner

Abstract

Hur upprättas och upprätthålls naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker? Vilka vägar till naturalisering aktualiseras när ambitionen är att inkludera trans- och intersexpersoner i statlig administration och reglering? Dessa frågor ligger till grund för analysen i denna artikel om betydelsebildning i den offentliga utredningen Transpersoner i Sverige (SOU 2017:92) – en utredning som på många sätt skiljer sig från tidigare utredningar som behandlar trans- och intersexpersoner och statlig reglering. I analysen behandlar jag utsagor om kunskap samt det arbete dessa utsagor gör i förhållande till betydelsebildning om inkludering i statlig reglering. Jag redogör för vägar till naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker som handlar om möjligheter till kategoribaserad mätning och sortering i befolkningsstyrningsprogram. Jag vill med artikeln bidra till ett akademiskt och politiskt samtal som tar sin utgångspunkt i att naturaliserad statlig reglering leder till ökade negativa konsekvenser för marginaliserade grupper. Det är därför av stor vikt att studera hur naturalisering upprättas, upprätthålls och utmanas.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.
Publicerad
2020-10-26
Referera så här
Odland, T. (2020). Naturalisering av statliga könsklassificeringspraktiker: Om inkludering och kunskap i SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige . Lambda Nordica, 25(2), 39-67. https://doi.org/10.34041/ln.v25.674
Sektion
Artiklar