Discursive Construction of Genuine LGBT Refugees

Abstract

Nyare studier av rättsliga och byråkratiska hinder som LHBTQ asylsökanden ställs inför belyser hur normativa sexualitetskonfigurationer påverkar asylhandläggarnas bedömning av sökandes trovärdighet. Detta, tillsammans med brist på bevis för att de riskerar att utsättas för förföljelse, framhålls oftast som det största problemet för LHBTQ asylsökanden. I syfte att utvidga forskningsfältet både empiriskt och teoretiskt granskar artikeln hur immigrationens kulturpolitiska aspekter påverkar rättstillämpningen genom att utgöra grunden för den bredare förståelsen av flyktingskap [refugeeness], vilken skapar tydliga normer för vem som kan räknas som äkta flyktingsubjekt i Norge. Med queerteoretiskt stöd diskuteras flyktingskapets performativa aspekter och det betonas att flyktingskap är diskursivt konstruerat i en specifik rättslig, politisk och kulturell kontext och att det inte finns någon genuin flykting före dess erkännande. Artikeln använder även begreppet prekaritet, vilket utgör en grundläggande del av det så kallade genuina flyktingsubjektet och diskuterar hur prekaritet för sexuella minoriteter har konstruerats inom samtida norsk kultur- och sexualpolitik runt immigration. Artikeln avslutar med ett framhålla behovet av ökad uppmärksamhet på reproduktionen och cirkulerandet av diskurser runt frågor om berättigade immigranter, prekaritet, om vilka sökande som är värda asyl, samt om sund sexualitet och goda medborgare inom fältet för flyktingpolitik och -praktik.