Plato, Spiritual Marriage, and the Disruptive Potential of Queerness in August Strindberg’s Giftas

Abstract

Artikeln använder samtida queerteori och ett platoniskt perspektiv, inspirerad av hänvisningar till klassisk diskurs i bägge volymerna av Giftas, som verktyg för att göra en omläsning av beskrivningar av samkönat begär i August Strindbergs Giftas (1884, 1886), i synnerhet en novell i Giftas II, ”Den brottsliga naturen”, för att ge ny förståelse för Strindbergs intresse för icke-normativa kategorier. Artikeln undersöker möjligheten att Strindberg uppfattade icke-normativa sexu- aliteter som användbara i sina försök att frigöra sig epistemologiskt från de hetero- normativa äktenskapskonventionernas band. Att förstå queerhetens förmåga att störa institutionell heteronormativitet tycks vara precis lika angeläget för samtida diskurser runt omvärderandet av hegemonier och system för kunskapsproduktion. I bägge volymerna lyfter Strindberg fram det han kallar ”andligt äktenskap”, en förbindelse bortom borgerliga äktenskapskonventioner, som skapar ett utrymme där två människor kan få uppleva varandras sanna jag. Anspelningarna på Platon och annan förmodern diskurs ger Strindberg en transcendent modell av homo- erotism, som kan bidra till förståelsen av Strindbergs begrepp ”andligt äktenskap” och förse oss med ett tänkbart sätt att placera in ”Den brottsliga naturen” – en berättelse om samkönat begär – i en större kontext av berättelser med focus på olikkönat äktenskap. Artikeln hävdar inte att dekonstruerandet av heteronormativiteten som sådan någonsin var Strindbergs verkliga mål, inte heller söker den rehabilitera vare sig misogynin eller approprierandet av queerhet för att brottas med heterosexuellt be- gär. Strindberg ltrerar detta utforskande av queerhet genom sin priviligierade position som en vit, ciskönad man som kan appropriera ett queert perspektiv när det passar hans projekt att rekonstruera en mer tillfredsställande version av det heterosexuella äktenskapet. Emellertid är Strindbergs eventuella erkännande av queerhetens potential för att störa heteronormativa konventioner och föreställa sig samtida framtider fria från dessa konventioner, lika kontroversiellt i dag som det var i hans egen tid.