Redaktion

Ulrika Dahl är kulturantropolog och professor i genusvetenskap vid Uppsala Centrum för Genusvetenskap. Dahl har bland annat forskat om jämställdhet och heteronormativitet, genusvetenskapens framväxt i Norden, och inom kritiska femininitetsstudier och intersektionella perspektiv på queera femininiteter. Bland hennes publikationer finns monografierna Geopolitics of Nordic and Russian Gender Research 1975–2005 (med Ulla Manns och Marianne Liljeström, Södertörn 2016), Skamgrepp: Femme-inistiska Essäer (Leopard, 2014) och Femmes of Power: Exploding Queer Femininities (med Del LaGrace Volcano, Serpent’s Tail 2008). Dahls artiklar har publicerats i bland annat Feminist Theory, Sexualities, Somatechnics, Paragraph, NORA, Tidskrift för Genusvetenskap och Gender, Place and Culture samt i olika antologier. Just nu slutför hon projektet Queer(y)ing Kinship in the Baltic Region, där hon studerar ickekonventionella queera familjeformationer utifrån intersektionella perspektiv. Dahl har tidigare varit chefredaktör för lambda nordica (2009–2020).

Íris Ellenberger är historiker och docent i samhällsvetenskap vid School of Education, University of Iceland. Hennes forskningsintressen är migrationshistoria, transnationell historia, queer-, sexualitets- och könshistorika. Hon har skrivit om isländsk homosexuell utopi, intersektionerna mellan feministisk aktivism, lärarutbildning och kärlek mellan kvinnor på Island under det tidiga 1900-talet, och om isländsk lesbisk feminism på 1980-talet. Hon är också en av medskaparna till den queeera guiden The Rainbow Thread (Islands nationalmuseum) och leder för närvarande det treåriga forskningsprojektet From Sexual Outlaws to Model Citizens (Icelandic Research Council). Bland hennes senaste publikationer finns “Transculturation, contact zones and grender on the periphery. An example from Iceland 1890–1920” i Women’s History Review 28:7, “Regnbogaþráður spunninn á Þjóðminjasafni Íslands” [Spinning the Rainbow Tread at the National Museum of Iceland] och den första isländska antologin om sexualhistoria Svo veistu að þú varst ekki hér (redaktör).

Julian Honkasalo är postdoktor i genusvetenskap vid Helsingfors universitet. Honkasolo disputerade i genusvetenskap vid Helsingfors universitet 2016, med en avhandling om feministiska tolkningar av Hannah Arendt. Därefter har hen tagit en andra doktorsexamen i statsvetenskap vid New School for Social Research 2018, med en avhandling om Hanna Arendt och biopolitik. Denna avhandling erhöll New School’s utmärkelse Hannah Arendt Award in Politics. Honkasalos nuvarande, postdoktorala, forskning handlar om nutida avlöpare till 1900-talets rashygien och eugeniska diskurs utifrån ett foucaultianskt perspektiv liksom som motstånd gentemot biopolitik.

Anu Koivunen är professor i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet, för närvarande forskningsstipendiat vid Helsingfors universitet med projektet Driving Forces of Democracy: Patterns of Democratization in Finland and Sweden, 1890–2020 (2016–2018). Hon har skrivit om feministisk och queer filmteori, den affektiva vändningen i feministisk och queerteori, finsk bio- och tv-historia, nya narrativ om svenska finländare samt medierade känslokulturer. Bland hennes senaste publikationer finns ”Affective Historiography: Archival Aesthetics and the Temporalities of Televisual Nationbuilding”, i International Journal of Communication, “Pillow Talk, Swedish style: Att Älska/To Love (Jörn Donner 1964)”, Swedish Cinema and the Sexual Revolution, (McFarland Publishing, red. Björklund och Larsson, 2016), “The Promise of Touch: Turns to Affect in Feminist Film Theory”, i Feminisms: The Key Debates Vol. 5. Red. Laura Mulvey & Anna Backmann Rogers (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2015) och “Uncanny motions: facing death, morphing life”, i Discourse: Journal for Theoretical Studies in Media and Culture 35:2, 2013.

Michael Nebeling Petersen, fil. dr, är docent och verksam vid Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet. Hans forskning behandlar frågor om affekt och kultur, makt och identitet, och han intresserar sig för intersektioner mellan kön, sexualitet, släktskap, ras och nation. Han har arbetat med samtida homosexualitetshistoria, queert släktskap, reproduktionsteknologier och transnationellt surrogatmödraskap. Han forskar för närvarande om digitala medierade maskuliniteter på YouTube och andra sociala medie-plattformar. Framför allt är han intresserad av hur maskulinitet framträder som alltmer medikaliserad och förändrad, liksom av hur rasifierad maskulinitet representeras i dansk offentlighet. Bland hans senaste publikationer finns The Cryopolitics of Reproduction on Ice: A New Scandinavian Ice Age (2020, Emarald Publishing group, med Kroløkke, Petersen, Hermann, Bach, Adrian och Hansen); “The White Tent of Grief. Racialized conditions of public mourning in Denmark” i Social & Cultural Geography (2019, med Bissenbakker) och “Becoming Gay Fathers through Transnational Commercial Surrogacy” i Journal of Family Studies (2018). 

Elisabeth Stubberud, fil.dr i genusvetenskap, är för närvarande postdoktor vid Institutt for pedagogikk og livslang læring, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU). Efter sin doktorsexamen 2015 har Stubberud arbetat med flera projekt om queera personers levnadsvillkor i Norge. Hon är medförfattare till ett antal forskningsrapporter om bland annat sexualundervisning i skolor, levnadsvillkor för queera ensamkommande barn i vård och mottagningscenter i Norge och queera personer med migrantbakgrunds levnadsvillkor. Hon arbetar nu med en kvalitativ och kvantitativ nationell studie om queera personers levnadsvillkor i Norge. Bland hennes senaste publikationer finns Queer young people’s identity work: SKAM after homotolerance, A Wager for Life: Queer children seeking asylum in Norway och Exposure to violence among queer people with a migrant background. 

Internationell referensgrupp